Hur man besöker ett museum med personer med demens
Museer som visar upp konstverk har stor potential att påverka demenspersoner positivt. De minskar stress, ger positiva känslor, minskar ensamhet och ger varma sociala relationer. Miljöbytet stimulerar sinnena, uppmuntrar interaktion med andra människor, uppmuntrar till rörelse och väcker minnen. Att vara på ett museum framkallar goda stressreaktioner, förbättrar kognitiva funktioner och minskar depressiva symtom. Regelbundna museibesökare med demens säger att de känner sig mindre socialt isolerade och har lättare att relatera till andra människor med liknande intressen.
Aktiviteter:
1. Att organisera ett besök på museet - vad vi behöver veta innan vi kommer till museet .

Ladda ner aktiviteten PDF:
Organising a visit to the museum - what we need to know before coming to the museum.pdf
Steg 1:
Anteckna villkoren relaterade till ämnet för programmet för demenspersoner. Dessa kan vara termer som:
- program för demenspersoner
- program för äldre
- besök med demenspersoner
- demensmuseiprogram
- konstprogram för demenspersoner
Vi kommer att behöva:
- Kontaktbas för alla relevanta institutioner eller sammanslutningar av medborgare som arbetar med välbefinnande för människor som lider av minnesförlust.
- Hemsida och sociala nätverk där information om programmet finns i arkiv eller museer anpassade för personer med demens
- Reklamblad eller broschyr om innehållet i kulturprogrammet för personer med demens
- Kontaktuppgifter till den som anordnar kulturprogrammet för personer med demens
För reflektion
- Använd en webbsökning för att ta reda på om museer nära dig har demensvänliga program.
- Förbered en demensperson för ett museibesök, prata med dem och förklara vart de ska och varför.
- Innan demenspersonen kommer till museet besöker du museet och lär känna personalen som du kommer att arbeta med.
- Studera utrymmet och om det finns behov av förändringar, tipsa museipersonalen om nödvändiga justeringar.
- Allas mål är att användaren ska bli nöjd och känna sig glad, bekväm och trygg.
Resurser
2. Genom samarbete mellan vårdgivare och kuratorer/pedagoger till en säker museimiljö för personer med demens

Ladda ner aktiviteten PDF:
Cooperation for a safe museum environment for people with dementia.pdf
Steg 1:
Besök museet eller arkivet på egen hand och träffa personalen som genomför programmet anpassat för att arbeta med demenspersoner. Ta reda på mer information om varaktighet och hur programmet genomförs, om utrymmet man kommer att använda, om närheten till toaletter och andra utrymmen, om belysning, om ljudvolym och allt som kan bli en utmaning för personen med demens. Det kommer inte att vara lätt för människor som har svårt att röra sig att ta sig upp på övervåningen, och ett rum med för mycket ljud kommer att orsaka obehag.
Steg 2:
- vanor
- rörlighet
- känslighet för ljus eller ljud i rummet
- pratsamhet
- gestikulering
- och liknande.
- Tillgänglighet till museer och arkiv - enkel tillgång till information och fysisk närhet till platsen är en nyckelförutsättning för ett säkert mottagande av alla besökare på kultur- och andra institutioner.
- Organisering av utrymme för att ta emot personer med demens - var uppmärksam på arrangemanget av utställningsutrymmet eller arbetsutrymmet där du kommer att ta emot besökare, se till att det inte finns några fysiska hinder på vägen genom museet som kan göra det svårt för människor att röra sig genom utrymmet. Några besökare kommer att besöka platserna i rullstol, vilket gör att arbetsplatsen är anpassad för rörelse med hjälpmedel. Tänk på vilken typ av möbler du ska utrusta arbetsplatsen med - möblerna måste vara bekväma och funktionella.
- Personer som lider av demens är känsliga för ljus och ljudkällor - det är viktigt att veta hur mycket som räcker för att utrymmet ska fungera.
För reflektion
- Dialog mellan vårdare och kuratorer/pedagoger hjälper till att bättre anpassa miljön till demenspersonernas behov. Det är bra att veta hur man kommunicerar med en person och hur man beter sig i oförutsedda situationer.
- Det är också lämpligt att ge information om huruvida museipersonal har gått en kurs eller workshops för att skaffa sig kompetens att arbeta med demenspersoner på museer.
Resurser
3. Museiprogram och evenemang för personer med demens

Ladda ner aktiviteten PDF:
Museum programme and events for people with dementia.pdf
- graden av demens personen står inför
- en persons specifika sätt att kommunicera
- vanor, vad en person gillar
- speciella arbetsförhållanden, belysning eller ljudsystem
- intressanta detaljer från personens liv, som dagliga rutiner, favoritgodis, färger eller ljud som personen gillar
- ta reda på hur en person lugnar ner sig i situationer där spänningar och oro kan uppstå
Gör en lista över museihjälpmedel som kan hjälpa dig att arbeta med demenspersoner speciellt i krissituationer. Naturligtvis är det inte alltid möjligt att reagera på oförutsedda situationer, men goda förberedelser är halva jobbet, och i takt med att din arbetslivserfarenhet växer, så kommer även ditt självförtroende och framgång att arbeta med personer med demens att utvecklas.
- Det är viktigt att fastställa hur många demenspersoner, som åtföljs av vårdgivare och som kommer att arbetas med av anställda inom GLAM-sektorn under det anpassade programmet. Gruppen får inte vara stor för att inte försämra kvaliteten på programmet och för att när som helst kunna reagera adekvat vid olyckor eller oförutsedda situationer.
- Låt personen sätta sig bekvämt. Börja ett informellt samtal, lyssna noga och tålmodigt på personen som berättar, var uppmärksam på informell kommunikation och kroppsgester.
- Efter att ha valt ett tema eller museiföremål, erbjud repliker eller andra föremål som demenspersonen kan hantera. Ta hand om oförutsedda situationer genom att inte vid något tillfälle hindra personen från att röra vid eller delta i hanteringen av musei- eller arkivföremål.
Resurser
Video: The VERA framework – caring for patients with dementia
4. Online-program för personer med demens

Vad kommer vi att uppnå?
Ladda ner aktiviteten PDF:
- datorutrustning - en dator med inbyggd kamera och högtalare
- tillgång till Internet
- ett tyst rum utan extra ljud som kan göra det svårt att arbeta i virtuellt utrymme
- presentation eller bilder att dela
- sökbara databaser som du kan dela via datorn
- Utveckla ett sätt att informera användarna om programmet och om det finns möjlighet för dem att gå med i videokonferensen.
- Be vårdgivare eller familjemedlemmar med IT-kunskaper att ge demenspersonerna åtkomst till datorn och delta i virtuella workshops/diskussioner.
- Digitaliserade resurser som virtuella rundturer eller sökning online kan tjäna syftet att undersöka databasen och hitta lämpliga museiföremål som fotografier eller målningar som kan användas i arbetet.
- Information om museipersonal har gått en kurs eller workshops för att skaffa sig kompetens att arbeta med personer med demens på museer.
- Hur skapar man en säker online-miljö som skyddar användarnas integritet?
- Fundera på om ditt museum eller arkiv har möjlighet att anordna en videokonferens med datorutrustning, internetuppkoppling, applikationer, tyst rum, etc.
Resurser
HANDLEDNING FLR LÄRARE
Utforska möjligheten att införa avsnitt om icke-farmakologiska terapier som reminiscensterapi samt konstterapi i det redan befintliga programmet för utbildning av vuxna - vårdgivare.
HANDLEDNING FÖR YRKESVERKSAMMA
Gör informationen om programmet du kör lätt tillgänglig för alla. Informera behöriga institutioner eller organisationer, dina kollegor och partners om programmet du förbereder. Brist på information är den främsta anledningen till att programmen inte tar fart. Be lokala medier att informera allmänheten i god tid genom ett tillkännagivande av händelsen i god tid.
HANDLEDNING FÖR VÅRDARE
Ur perspektivet att stärka medborgarskapet ger denna modul råd, metoder och tips som förbättrar demenspersonernas tillgång till museer och kulturella utrymmen, ger dem en röst och möjlighet att bli hörd och uttrycka sina åsikter i kulturella utrymmen. Den öppnar vägar till bättre socialt och kulturellt engagemang med hjälp av vårdarna, och samtidigt delta i bildandet av sociala nätverk för stöd till kultur och kulturskapande. Förutom att stödja människor med funktionsnedsättning genom kultur, kulturella rum och kulturaktiviteter odlas också känslan av tillhörighet i ett samhälle.